Bygga nytt-, till- eller ändra

Bygga nytt

Nybyggnad kräver i allmänhet bygglov. I allmänt språkbruk är byggnad en varaktig konstruktion av tak och väggar som står på marken och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. I tillämpningen av bygglagstiftningen har begreppet dock fått en något vidare tillämpning. Ett villabygge med rest stomme, husvagn med förtält, transformatorbyggnad, stort varmluftstält, carport och husbåt har ansetts som byggnad vid bygglovsprövning.


Bygga till

Tillbyggnad kräver också bygglov. Med tillbyggnad avser plan- och bygglagen åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker dvs. en utökning av byggnadsvolymen uppåt, neråt eller åt sidan. Gräva ut och göra en källare är därmed bygglovspliktigt, liksom att bygga in en balkong så att man får ytterligare ett rum.


Ändra användning

Att använda en byggnad för ett nytt ändamål kräver nästan alltid bygglov, oberoende av om förändringen medför några byggnadstekniska åtgärder eller inte. Förändringen måste emellertid vara väsentlig.

I rättstillämpningen har detta varit väsentliga förändringar: från garage till lager, från bostad till kontor, från fabrik till butik, från ladugård till verkstad. Bygglov krävs även om det bara är en del av byggnaden som får ändrad användning.

-- Bygga nytt.jpg



Ändra byggnaders yttre utseende

Om byggnaden finns på ett område med detaljplan krävs bygglov för:

  1. Att ändra utseende på byggnaden genom att måla om den i annan kulör, byta fasadbeklädnad eller byta material på taket. Även andra ändringar som avsevärt påverkar utseendet kräver bygglov, t.ex. att ta upp ett fönster i fasaden.
  2. Att sätta upp skylt eller ljusanordning eller väsentligt ändra sådana.


Ändra inomhus

Ändringar av rumsindelningen eller andra inre ändringar kräver normalt inte bygglov. Men om ändringen innebär att det inreds någon ytterligare bostadslägenhet eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri krävs bygglov.

För vissa invändiga ändringar ska byggherren dock lämna in en anmälan exempelvis för ändring som berör bärande delar eller avsevärt påverkar byggnadens planlösning. Installation eller väsentlig ändring av eldstäder, rökkanaler, ventilationsanordningar, vatten och avlopp eller hissar kräver också anmälan.


Varsamhet mot befintliga byggnader

Ändringar av befintliga byggnader ska utföras varsamt så att byggnadens särdrag (karaktärsdrag) beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Det gäller både invändiga och yttre ändringar. Kravet på varsamhet är inte ett förbud att ändra men de ändringar som görs ska beakta byggnadens förutsättningar.

Det är byggherren som har ansvaret för att kraven blir uppfyllda. Vid byggsamrådet är det lämpligt att byggherren och Miljö- och byggnadsnämnden diskuterar varsamhetsaspekterna.
Varsamhetskraven gäller oavsett om bygglov krävs eller inte.


Särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus

Uteplatser i anslutning till bostadshuset med murar eller plank kräver inget lov om höjden inte överstiger 1,8 meter. Muren eller planket får inte heller sträcka sig mer än 3,0 meter ut från huset och placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Man får också ordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken inte är större än 15,0 m2. Skärmtaken får inte heller sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

I bostadshusets omedelbara närhet får man sätta upp högst två komplementbyggnader ("friggebodar") med en sammanlagd Byggnadsarea (BYA) om högst 15,0 kvm och en största höjd från mark till taknock om 3,0 meter. Byggnaden eller byggnaderna får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Om berörda grannar lämnar sitt medgivande till att mur/plank, skärmtak och friggebodar placeras närmare gräns än 4,5 meter så krävs inte heller bygglov. "Friggebodsrätten" begränsas inte av några planbestämmelser. Däremot krävs tillstånd enligt naturvårdslagen inom strandskyddsområde, dvs. normalt inom 100 meter från hav, sjöar och vattendrag.

Utanför detaljplan och samlad bebyggelse får man utan bygglov dessutom göra mindre tillbyggnader av bostadshus och uthus eller helt fristående komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset under förutsättning (beslut i Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-16 § 59)

  • att tillbyggnad som inte överskrider 50 % av det ursprungliga bostadshusets yta, dock max 30 m2 och inte på något sätt dominerar över det befintliga huset får anses som en liten tillbyggnad och är därmed bygglovsbefriad.
  • att en alt. två komplementbyggnad/byggnader som garage, förråd uthus och liknande byggnader som sammantaget understiger 40 m2 bedöms som bygglovsbefriade komplementbyggnad/er.
  • att gäststuga som understiger 30 m2 bedöms som bygglovsbefriad komplementsbyggnad.
  • att komplementbyggnaden inte dominerar över det befintliga bostadshuset om den t.ex. har en högre höjd, helt olika proportioner eller dylikt.
  • att kompletteringsbyggnaden inte får vara avsedd för permanentboende och inte vara större, dominera över huvudbyggnaden mm.
  • att den bygglovsbefriade komplementbyggnaden skall vara av en sådan art och omfattning som gör att den underordnas huvudbyggnaden och den får ensam inte kunna utgöra skäl för att bilda ny fastighet.

Den tillförda byggnadsvolymen får inte bli så stor att den dominerar över det ursprungliga huset.

Sammanhållen bebyggelse är bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Miljö- och byggnadsnämnden kan upplysa om var kommunen anser att sammanhållen bebyggelse finns.

Bygger man närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste dock berörda grannar godkänna det.

Nekar grannarna och man trots det vill genomföra byggnadsföretaget, får Miljö- och byggnadsnämnden pröva den tilltänkta åtgärden genom att man lämnar in en ansökan om bygglov.

 

Senast uppdaterad: 2012-03-23
Uppdaterad av: Inger Olofsson