Forskningsprojekt med elflyg och drönare för en levande landsbygd

I ett pressmeddelande skriver LFV och berättar om forskningsprojektet EDIS (elflyg och drönare i samhällets tjänst) där bland annat ÅNS och Åsele kommun ingår som projektpartners. Projektet ska visa på möjligheter att med drönare och elflyg förbättra förutsättningarna för samhällsservice och transporter i områden med stora avstånd och begränsad tillgång till kritiska samhällsfunktioner.

Projektet drivs av LFV, Katla Aero, Flypulse, Guideline Geo och Luleå Tekniska Universitet och finansieras av Trafikverket.

− Projektet ska visa hur ny drönarteknologi kan användas för att nå en mer hållbar och effektiv flygverksamhet och visa på nyttan primärt i glesbygdsregionerna. Det i sin tur genererar mer kunskap för Trafikverket, LFV, Transportstyrelsen och övriga aktörer, och i förlängningen till hela samhället. EDIS driver på utvecklingen och lagstiftningen, vilket är en förutsättning för en snabbare övergång till en fossilfri fordonsflotta, säger Björn Wahlström, forskningschef LFV.

Inom industrier som exempelvis skogsnäring och kraftförsörjning har intresset ökat för samverkan kring den nya tekniken.

Örnsköldsvik Airport testarena
I januari 2021 står LFVs nya test- och demonstrationsanläggning LFV Aviation Research Center (LARC) färdigt på Örnsköldsvik Airport. Nu pågår också diskussioner med Åsele och Storuman om att bli en del av LARC-klustret. Det ger forskningsverksamheten en geografiskt utspridd test- och valideringsarena med bas i Örnsköldsvik och satellitsajter i Åsele och Storuman.

Det kommer att erbjuda möjligheter för samverkan mellan industri, akademi och samhälle inom områdena flygplatsverksamhet, elflyg och luftrumsfrågor och har en planeringshorisont på minst tio år. Under hösten 2019 användes LARC för demonstration av autonoma markfordon som ett led i arbetet med visionen om den autonoma flygplatsen.

Trafikverket finansierar
EDIS-projektet finansieras av Trafikverket och är först ut med att använda LFV Aviation Research Center som hemmaarena för ett projekt inom elflyg. För kommande demonstrationer i verklig miljö samverkar man också med Åsele kommun och Storuman kommun. Eftersom projektet baseras på eldrivna flygplan och drönare bidrar det därmed även till minskad klimatpåverkan. Projektet ska också identifiera de krav det obemannade flyget kommer att ställa på luftrum och flygtrafikledning.

Räddningstjänst och övervakning i glesbygd innebär långa avstånd. Här har drönare potentialen att bidra till ett stort antal olika funktioner. Tillsammans med generella frågor kring luftrum, säkerhet, kommunikation och fjärrstyrning, utgör dessa funktioner fokus i projektet EDIS. Resultaten kommer att fungera som katalysator för andra projekt inom områdena automation (utförande av programmerade uppgifter), fjärrstyrning och elflyg inför framtiden.

− Vi har inom EDIS-projektet samlat svensk spetskompetens inom relevanta områden för att kunna demonstrera möjligheter till förbättrad samhällsservice för människor i glest befolkade områden, som vill kunna känna trygghet i den miljö där de befinner sig. Även besöksnäringen kommer att kunna dra nytta av den teknik som vi kommer att visa upp. Tekniken skiljer sig avsevärt från andra pågående drönarprojekt, bland annat genom att vi använder maskiner med potential för hastigheter på 250 km/h och över 10 mils räckvidd, säger Björn Wahlström. 

Fakta
EDIS-projektet fokuserar på två områden: 

Det första området innefattar användning av drönare för funktioner i akuta insatser vid olyckor eller vid fara vid så kallade blåljusfunktioner, till exempel för situationsuppfattning vid bilolyckor, fjällräddning och lavinsökning. Här ligger fokus på flyghastighet.

Det andra området handlar om funktioner för rutinmässiga och schemalagda insatser som idag ofta genomförs med helikopter. Här ligger fokus på räckvidd, på miljöaspekterna med elflyg i stället för helikopter och på kostnaden för att genomföra sådana uppdrag. Exempel på uppdrag kan vara översyn av skogsbestånd, bedömning av lavinfara och sjöförhållanden, stormskador som påverkar infrastrukturen och skogsbränder.

Inom de här två funktionsområdena tas steget vidare från mer konventionell användning av drönare där farkosten kontrolleras visuellt till betydligt mer avancerade områden där destinationen skall kunna nås med automatisk navigering utom synhåll för piloten.
Projekt EDIS går nu successivt in i ökad testverksamhet och kommer inom kort att påbörja provflygningar på plats på testarenan LARC i Örnsköldsvik.

Projektpartners

LFV
LFV är Sveriges ledande aktör inom flygtrafikledning för civil och militär luftfart med tillhörande tjänster. Våra flygledare leder dagligen cirka 2 000 flygplan i svenskt luftrum. LFV var först i världen med flygtrafikledning på distans och vi driver digitaliseringen inom flera områden. LFV tillhandahåller testarenan LARC på Örnsköldsvik Airport för EDIS-projektet.

Guideline Geo
Levererar ett luftburet markradarsystem (GPR) för insamling och tolkning av geofysisk data.

Katla Aero
Utvecklar och levererar projektets drönarplattform, framtagen för hög marschhastighet och lång räckvidd.

Flypulse
Utvecklar och säljer en molnbaserad plattform för koordinering, kontroll och hantering av en UAV-flotta.

LTU
Luleå tekniska universitet tillför genom forskningsämnet Robotik och artificiell intelligens vid Institutionen för System- och Rymdteknik expertis inom modellering, simulering samt design av reglersystem för autonoma flygande farkoster.

Åsele Näringslivsstiftelse och Åsele kommun 
Vill bidra till utveckling som ska leda till ett mer hållbart samhälle. Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av flyg och drönare och genom projektet öka sysselsättningen och tillväxten såväl på orten som regionalt.

Vill du veta mer? Kontakta ÅNS. 

Senast uppdaterad den 17 juni 2020