Lojalitetsplikt

Grundidén är att man inte får skada arbetsgivaren. Arbetstagarens lojalitetsplikt är en allmän rättsgrundsats, det finns ingen generell lagstiftning på området.

För innovatörer och blivande egenföretagare så är det viktigt att veta vad lojalitetsplikten säger om att bedriva konkurrerande verksamhet.

Som arbetstagare får du alltså inte bedriva verksamhet som konkurrerar med din arbetsgivares. Det är inte nödvändigt att du startat den konkurrerande verksamheten för att du ska kunna anses handla illojalt. Även förberedelse för att starta konkurrerande verksamhet kan under visa omständigheter anses illojalt. Vad som innefattas av konkurrensförbudet mer exakt för din bransch kan preciseras genom kollektivavtal eller personliga avtal. Bryter man mot detta så kan man avskedas och riskerar att bli skyldig att betala skadestånd till arbetsgivaren.

Vid bedömning av om någon brutit mot lojalitetsplikten tar man hänsyn till förtroendeställning och arbetstagarens möjligheter att knyta kundkontakter. Dennes möjligheter att i konkurrensen utnyttja företagshemligheter och annat internt material, beskaffenheten av den verksamhet vilken konkurrensen sker och konkurrensåtgärdens betydelse för företaget.

Som huvudregel slutar lojalitetsplikten att gäla när anställningen avslutas. Observera att lojalitetsplikten gäller även under uppsägningstiden oavsett om du blir arbetsbefriad eller inte.

 Efter att anställningen avslutats är det i princip fritt för den anställde att bedriva konkurrerande verksamhet. Det finns dock undantag och den friheten kan inskränkas genom avtal t.ex. genom en konkurrensklausul, klausuler om företagshemligheter eller sekretessavtal. Har du skrivit på et avtal där det finns med konkurrensklausuler som säger att du t.ex. inte får bedriva konkurrerande verksamhet en viss tid efter att anställningen upphört så är du bunden av det. Om du startar en konkurrerande verksamhet inom den angivna tiden gör du dig skyldig till kontraktsbrott och kan bli tvungen att betala skadestånd till arbetsgivaren.

Så om du har en ny idé som du vill starta ett eget företag för att sälja är det viktigt att veta om det är en verksamhet som konkurrerar med din arbetsgivares. Är den det så måste du avsluta din anställning innan du börjar bedriva verksamheten och även planerar för att bedriva verksamheten.

Konkurrensklausul

En konkurrensklausul kan ses som en förlängning av lojalitetsplikten. Den innebär att den anställde inte får hålla på med konkurrerande verksamhet en viss tid efter anställningens slut. Med konkurrerande verksamhet menas både att starta eget och att ta anställning hos en konkurrent.  

I normala fall ska det stå den anställde fritt att efter anställningen börja vilken verksamhet han eller hon vill. Det finns ett allmänt intresse av att konkurrens inom näringslivet ska främjas. Ett företags kan ofta skydda sina intressen genom mindre ingripande lösningar.

Men det finns situationer då arbetsgivaren kan ha ett berättigar skydd av en konkurrensklausul på bekostnad av arbetstagarens frihet. Syftet med den är att skydda arbetsgivaren från att arbetstagaren under tiden efter att anställningen avslutas ska missbruka den information och kunskap som denne fått ta del av om arbetsgivaren. Det är aktuellt hos arbetsgivare som är beroende av självständig produkt eller metodutveckling och som genom utvecklingsarbete av angivet slag anskaffar sig tillverkningshemligheter eller jämförbart företagsspecifikt kunnande som om konkurrenter skulle få kännedom om skulle medföra påtaglig skada. Varje person i ett sådant företag ska inte förbindas av en konkurrensklausul utan endast de som får ta del av tillverkningshemligheter och som genom utbildning/erfarenhet har möjlighet att använda den kännedomen.

Det finns en informationsplikt ifrån arbetsgivarens sida i och med anställningens ingående. Finns det en konkurrensklausul som förbjuder dig att ha en liknande rörelse efter att din anställning upphör, så ska denna information ha varit tydlig från din arbetsgivare. Skulle den inte vara tydlig så skulle den kunna jämkas.

Konkurrensklausuler är giltiga så länge de är skäliga. Skäligheten bedöms genom arbetsdomstolens praxis. Bedömningen utgår oftast från vad arbetsgivaren har för syfte med klausulen, men även om intresset från arbetsgivaren att skydda sig mot konkurrens bedöms som betydande kan klausulen underkännas om den går utöver vad som krävs för att tillgodose det intresset. Arbetstagarens lön, förtroendeställning, ålder och position spelar också in i bedömningen likaså företagets konkurrenssituation och marknadsförhållanden. Även begränsningarna som den sätter på arbetstagarens möjlighet att ta anställning eller bedriva näring tas i beaktande likaså bindningstiden. Detta gäller särskilt om klausulen begränsar arbetstagarens försörjningsmöjligheter påtagligt. Den får inte heller vara för allmänt förpliktigande och bör begränsas geografiskt eller till en viss kundkrets eller liknande. Ju mer specifik klausulen är desto skäligare anses den vara.

En konkurrensklausul får alltså inte sträcka sig längre än vad som är skäligt. Enligt överenskommelsen får denna inte vara längre än den beräknade livslängden för arbetsgivarens skyddsvärde, ”know­how” eller därmed jämförbart kunnande. I normalfallet bör tiden inte överstiga 24 månader.

Konkurrensklausulen träder bara i kraft om den anställde slutar på egen begäran eller om han eller hon sägs upp på grund av eget kontraktsbrott. Den är alltså inte gällande om arbetstagaren sägs upp p.g.a. arbetsbrist att arbetsgivaren valt att upplösa anställningsförhållandet enligt 39 § anställningsskyddslagen, eller att arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren med verkan att arbetstagaren haft grundad anledning att frånträda anställningen.

Länk: https://lagen.nu/1915:218#P38S1

Lagen om företagshemligheter

Det finns en hel del information och kunnande i ett företag som inte går att skydda med immaterialrättsliga lagar men som fortfarande värdefullt för företaget. Det kan vara kundinformation kännedom o marbetsförhållanden, administrativa rutiner och även koncept för olika tjänster. Eftersom detta är värdefullt för företaget måste det hanteras på ett sätt så att inte konkurrenter kan använda informationen utan vidare. Ett sätt att skydda idéer och information som inte kan skyddas med någon av de immaterialrättsliga lagarna är att använda lagen om företagshemligheter och skriva sekretessavtal med kunder och anställda. I vissa fall väljer företagen att använda de skydden istället för att söka patent eftersom ett patent innebär att all information blir publicerad och tillgänglig för konkurrenter.

Lagen om företagshemligheter skyddar information om affärs- och driftsförhållanden i ett företag. För at informationen ska vara en företagshemlighet så gäller det att

• Det ska vara frågan om informationi ett företags verksamhet.
• Informationen ska hållas hemligav företaget.
• Om informationen röjs ska det kunna medföra att företagets konkurrenskraft skadas.

Det kan handla om vilken information som helst som rör affärs- eller driftsförhållanden, till exempel teknisk, kommersiell eller administrativ information. Informationen behöver inte vara kvalificerad, utan även triviala uppgifter kan klassas som företagshemligheter. För att informationen ska vara skyddad av lagen om företagshemligheter behöver den inte hållas absolut hemlig utan det som krävs är att företaget har en ambition att hålla informationen hemlig. Det ska finnas instruktioner om att den inte får spridas utanför en viss bestämd personkrets. Det är därför viktigt att företaget gör klart för dem som får tillgång till informationen att det handlar om företagshemligheter. Det kan till exempel ske genom säkerhetsinstruktioner, hemligstämpling eller sekretessavtal.

Den som utan tillåtelse skaffar sig tillgång till en företagshemlighet gör sig skyldig till företagsspioneri. Företagsspioneri är ett brott som kan ge upp till sex års fängelse.

Den som med avsikt eller oaktsamhet utnyttjar eller avslöjar en företagshemlighet hen har fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja den skall ersätta den skada som uppkommer genom hens förfarande och det kan vara grund för uppsägning eftersom det strider mot lojalitetsplikten. Det finns dock ett undantag, i det fall personen har avslutat sin anställning och därefter utnyttjat eller avslöjat företagshemligheten så kan personen endast åka dit om det finns synnerliga skäl.

Vad som avses som ”synnerliga skäl” varierar. Har personen på ett stötande sätt missbrukat sitt förtroende som följer av anställningsförhållandet, orsakat betydande skada eller att man som anställd förberett ett överförande av hemlig information till konkurrerande verksamhet kan detta utgöra synnerliga skäl. Även om arbetstagaren har innehaft en särskild förtroendepost hos arbetsgivaren kan få betydelse vid bedömningen om synnerliga skäl föreligger eller inte.

Ett vanligt exempel på brott mot lagen om företagshemligheter är när en anställd tar med sig kundregister eller uppgifter från ett kundregister från sin gamla anställning till sin nya, vilket inte är tillåtet. Om det sker efter att anställningen upphört gäller även då att synnerliga skäl krävs för att det ska vara frågan om skadestånd.

Att någon skaffar sig, utnyttjar eller avslöjar en företagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse anses inte vara ett obehörigt angrepp. Som ett obehörigt angrepp anses inte heller att någon utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som han eller någon före honom har fått del av i god tro.

En affärspartner som får ta del av företagshemligheter i förtroende blir skadeståndsskyldig om han utnyttjar eller lämnar ut uppgifterna. Det är därför viktigt att göra klart för en affärspartner att det är företagshemligheter som han får ta del av. Ett bra sätt att göra detta på är att ta in en sekretessklausul i ett avtal eller skriva ett särskilt sekretessavtal

Länk: https://lagen.nu/1990:409